Häxor och häxprocesser

Av: Sandra Winberg SP2KU

Ordet häxa började man använda i Sverige i slutet av 1600-talet. Ordet kommer från fornhögtyskans hagezussa. Häxa sa man om dem man trodde var trollkunniga, bedrev trolldom och som åkte på besök till Fan.

Häxeri är till skillnad från magi och trolldom en term som syftar på skadegörelse som är oavsiktlig eller omedveten. Häxeri för med sig sjukdomar, missväxt och andra stora olyckor. De som hade häxkraft kunde t e x ha Onda ögat, då den häxan tittade på blev drabbad. Häxorna kunde också ha Ondfot, vilket innebar att den mark häxan trampade på blev förhäxad. Dessa krafter var medfödda.

1487 utkom en bok vid namn Malleus maleticarum (Häxhammaren). Den skrevs av de två tyska munkarna Jacob Sprenger och Henric Institoris. Denna bok har betytt mest för att sprida den kristna tron på häxor och trolldom. Boken var mycket kvinnofientlig och beskrev vad häxor kan åstadkomma och hur man kan avslöja och oskadligöra häxor. Boken kom ut i 30 upplagor.

Skärtorsdagen är häxornas dag. Det är då de flyger till Blåkulla. Från början var pratet om häxor mest myt och skrock. Det var först på 1600-talet som folk började ta myterna på allvar. Då ansåg man att det var trolleri bara en kvinna visste vilka örter som kunde läka sår och sjukdomar. Dessa kvinnor pekades ut som häxor. Man kunde även peka ut kvinnor man hade något emot. Någon som var för vacker, för fint klädd, för ful eller för arg. En av de drabbade var Britta Sippel. Ingen vet när Britta föddes men hon dog 1676. Britta kallades "Näslösan" efter sin man "Näslösen" som hade fått sin näsa intryckt av en sjukdom. Tillsammans hade de två barn och bodde i ett av de fattigaste kvarteren på Söder i Stockholm. Hon var alltid i bråk med någon och därför inte omtyckt. Hon var argsint, stark, envis. Hon skrek och bråkade. Brittas man skötte sig inte särkilt bra heller. Detta gjorde det svårare för Britta, ibland var hon till och med tvungen att gå och tigga bröd hos sin syster Anna som var gift med en bagare. Första gången Britta blev utpekad var av en flicka från Hälsingland. Det pratades redan om häxeri men det var när denna flicka kom och pekade ut Britta som man började ta häxeri på allvar i Stockholm. Britta Sippel ställdes inför rätta men frigavs eftersom man ansåg att flickan var opålitlig och sjuk. Flickan omhändertogs efter rättegången.

Andra gången Britta blev utpekad var när den s.k. Gävlepojken, Johan Johanson Grijs kom till Stockholm för att bo hos sina släktingar. Detta fick han göra efter att hans mamma blivit avrättad som häxa. Det sorgliga var att det var Johan själv som hade kommit med anklagelser om att hans mamma var en häxa. Han började antyda att en och annan kvinna här på Söder betedde sig liknande som häxorna hade gjort i Gävle. Detta spred skräck bland barnen. Så började anklagelserna. Det var främst barn som anklagade folk för häxeri. Även pigor pekade ut sina husmödrar. De vuxna gav barnen saker för att de skulle "säga sanningen".

En av de mest utpekade var förstår Britta Sippel. Hon anmäldes flera gånger och togs in på förhör. En gång blev Britta liggandes sjuk i hög feber och kunde då inte komma till ett av förhören. Då sände rätten ut tre män som skulle undersöka Britta, detta eftersom två pojkar hade sagt att Britta hade fört dem till Fan och då hade Fan piskat henne med ris. När männen undersökte saken såg de inga märken efter risslag, men däremot ett rött tallriksformat märke, det ömmade. Britta låg sjuk i fem veckor. Till slut kom stadsläkaren för att se till henne. Han undersökte henne och gav intyg att hon hade feber. Men kan kunde inte upptäcka det stora röda såret. Men det hjälpte inte. Britta kastades i fängelse, för under häxrättegångarna fällde man hellre än att fria.

Så inkallas Britta till rättegång den 22 april 1676. Hennes dotter Annika vittnar mot henne. Hon försöker undvika att prata om sin mor utan berättar istället vad som har hänt hos sin moster. Britta frågar Annika varför hon inte har sagt något till henne. Annika svarar att hennes moster förbjöd henne. När Britta återförs till fängelset är hon förtvivlad och säger: "Nu känner jag vilket kors det är att vara förälder. Jag är en stor synderska, man aldrig är jag skyldig till trollerierna." Två dagar senare får Britta sin dom: "Britta Jöransdotter Sippel kan ej befrias från livsstraff utan skall för andra till Skräck och varnagel välförtjänt halshuggas och brännas på bål. Och så med all rätt"

Men sen händer det som har varit så nära att hända så länge. En femtonårig flicka brister i domstolen och börjar gråta. Hon berättar att hon har blivit tvingad att säga det hon sagt. Domstolen, som har fått inkalla en speciell häxdomstol pg a alla anklagelser, förhör barn på nytt, både Gävlepojken och Annika Sippel erkänner att de har ljugit. Gävlepojken döms till döden. Annika berättar att hon hade försökt berätta för vakten i häktet att hon ville ta tillbaka sina anklagelser, men han hade sagt åt henne att låta bli. Annika slipper dödstraff, domen blir istället att hon ska stå fyra dagar i rad på fyra olika torg, fastbunden vid en påle och piskas med ris "var gång med tolv hårda slag... av därtill anställda gubbar". Av skadorna dör hon i fängelset bara några dagar före jul.

Det var många som blev anklagade för häxeri och "erkände" bara för att de blev torterade. Ett sätt att få dem att erkänna var att hänga upp dem i tummarna tills de erkände. En annan metod var Spikkistan. Det var en kista vars insida var full med spikar. Man la den anklagade i kistan och stängde locket som borrade igenom kroppen en liten bit.

Man kunde också göra ett häxtest för att se om den åtalade var en häxa, ett av dessa gick ut på att man band den åtalades händer bakom ryggen och släppte i henne i vatten. Flöt hon var hon en häxa som djävulen räddat och blev då dömd till döden. Sjönk hon och drunknade var hon oskylig.

Årtal inom häxeri

1275 Den första häxan bränns i Europa

1450- 1750 Under dessa år dömdes minst 100 000 dömdes till döden för häxeri eller trolldom

1668 Häxförföljelserna startar i Sverige, i Älvdalen

1675 Häxjakten börjar i Stockholm men Britta Sippel har då redan pekats ut som häxa.

1676 Åtta dödsdomar avkunnas i Stockholm.

1704 Den sista häxan dömdes till döden i Sverige.

1779 Dödsstraff för häxeri avkunnas i Sverige.

1782 Den sista människan anklagas för häxeri i Europa och avrättas.

Men jag har fått reda på att den sista häxprocessen i historien inte avslutades förrän 2002. I USA hände det faktiskt att en ung tjej fick gå upp i domstol efter det att en lärare hade blivit sjuk och rektorn funnit ett pentagram ritad i hennes hand. Under förhören kom det fram att hon var medlem i en coven, en slags förening för människor som är intresserade av, och praktiserar, ockultism. Frikännelsen i domstolen var dock ett faktum, och det hela avfärdas som en av de löjligaste rättstvisterna i landets historia.
Dock kvarstår faktum, att "äkta" häxprocesser fortfarande existerar och drivs upp i rätten.